Vidde | inspiration through creation

Bortsett från sporadiska regnskurar gick jag runt i Stockholm och blev lite kär.. jag gillar Stockholm, det finns en puls och ett "go" som sömniga Malmö inte ens kommer i närheten av. I Malmö får du aldrig tycka att du är duktig - välkommen till arbetarklassens jantehögborg, alla ska vara lika dåliga på allt. Sticker du ut är du konstig, bjuder du på dig själv och din person anses du som löjlig.. Malmö är staden där killarna ska man vara manchesterklädda med popfrissa och tjejer ska se ut som lesbiska bibliotekarier med palestinaskarfs och svart kalaj och alla samlas runt Möllevångstorget och dricker rödvin.. är asless på det.. Staden har fastnat i en The Cardigansbakfylla utan kapacitet att resa sig.

Men jag gillar Malmö också.. för visst är ytliga Stureplan mest for show.. men är det förkastligt för det? För att kunna se en insida behövs en vacker utsida som drar til sig uppmärksamhet. Det får aldrig bli fult att lyckas och tala om att man kan, vill och har kapacitet..

Dagen i övrigt kan samanfattas i ett häftigt kärleksrus.. lillebror fick sin pizzabuffé, jag sprang in på Åhlens och provsprejade Prada Pour Homme på mina utsvultna av väldoft handleder [fan vad jag älskar den doften] och gick vilse bland figursydda kavajer och skrynkelbyxor på Armani Biblioteksgatan.. alla vänliga ansikten.. annat än falafelfolket i Malmö.. mötte underbara Catherine på Sturegallerian och glömde lite tid och rum över ett par eftermiddagsöl innan jag flanerade mot stationen så där varm i kroppen som man är när man är naivt lycklig..

När jag ett antal timmar senare rullade ner min kabin- och datorväska från ett 30minuter försenat 2000tåg och landade på en vindpinat Malmö Central kom jag på mig själv att sakna.. och den saknaden bär jag med mig i en ensam lägenhet ikväll..