Vidde | inspiration through creation

http://vidde.blogg.se

Hej,

Vad grundar du ditt påstående att ”många” invandrare inte önskar lära sig svenska på? Din känsla eller en undersökning du har läst? Mina påståenden har jag läst i t ex dagstidningar som i sin tur grundar sig på vetenskapliga undersökningar i t ex hur barn utvecklar sitt språk. Är det verkligen så som du påstår eller kanske kan det vara att invandrare inte lär sig svenska eftersom de inte får möjlighet till det? Det finns inget bättre sätt att lära sig ett språk än att få ett arbete, något som invandrare har svårt för, ibland bara pga sitt efternamn… en ond cirkel milt sagt.

Jag har många invandrarvänner och känner tyvärr inte igen ditt påstående ”har en hysterisk ignorans mot svenska språket”. Starka ord förresten… du måste verkligen lägga till hysterisk bara för att förstärka ditt påstående. Känns det för svagt annars? Och nu när du ändå tar upp det själv, har det betydelse om jag är invandrare eller inte? Eller menar du på fullaste allvar att jag inte ska kunna resonera runt ett påstående om jag är invandrare och därför, låt oss kalla det, skulle vara färgad i min syn på saker och ting? Jag behöver inte vara fanatiskt ensidig i mitt åskådningssätt bara för att jag inte håller med dig, och det vet du om. Kör inte med sånt skit, det är en av dem äldsta tricken i argumentation: Få den andra att framstå som en fanatiker, en sån kan man ju inte lyssna på?!

Tillsist, känner du till Exportrådet? Många svenskar som arbetar där har invandrarbakgrund och kan, kanske tack vare hemspråksundervisning, sitt modersmål och gör nu affärer utomlands för Sverige. Även om det kan vara svårt att tro för vissa så är det svårt att göra affärer i t ex Frankrike om man bara kan svenska eller engelska. Jag undrar, tycker du att engelska är också meningslöst att kunna eftersom man bor ju i Sverige? Ska du få arbeta utomland för UD ska du kunna tre språk. Att en mormor som följer med sin familj till ett nytt land inte klarar av att lära sig svenska är inte så konstigt, äldre människor har svårare med inlärning, gäller inte bara språk.

Om du inte själv är fanatisk i ditt synsätt (känns skönt att använda sig av ditt trick) bör du nog ta till dig mina argument ovan. Kanske t o m försöka förklara dem för din dotter också?

Puh, nu blev det en lång text men man måste dra sitt strå till stacken och försöka förklara den andra sidan av ett mynt för folk.

PS. Att jag är anonym är självklart, det är dem flesta här på internet. Man vet aldrig vilka puckon man träffar på. DS.

Undersökningar är beroende på hur de utförs och tolkas - det går att härleda att de åren det föds många barn i Schweiz är storkbeståndet högre än vanligt. Nå.. visst är det farligt att generalisera i känsliga ämnen som detta men ibland är det befodat för att starta en debatt. Jag bodde en tid Hovsjö, Södertälje där över 75% av befolkningen är syrianer, där lärarna tvingas lära sig syrianska för att kunna kommunicera med eleverna - samma tankar har funnits men som tur är bordlagt på Rosengård i Malmö som ligger 5 minuters gångväg från där jag bor idag. Gå en sväng i de invandrartäta områdena och hör hur mycket svenska som pratas.

Visst finns det undantag, det är jag den förste att erkänna; på Exportrådet jobbar visst invandrare med otrolig passion för att stärka Sveriges relation med sina forna hemländer och som har en två/trespråkighet i grunden. Samtidigt så är aktivitetsgarantin full av invandrare som inte får något jobb just pga av att de inte behärskar språket. Att assimilering och språkkunskap går hand i hand kan vi båda skriva under på och när det gäller arbete - jag vill inte anställa någon som jag inte kan kommunicera med, vill du?

Så varför saknas viljan hos så många? Min pappa kom till Sverige från Tyskland runt 30årsgränsen - han har inte gått en enda svensklektion och pratar flytade med större ordförråd och förståelse än många - hur? Jo han läste tidningar, lyssnade - han ville lära sig. Jag köper inte en sekund att man blir för gammal för att kunna, däremot kan man bli för gammal för att vilja, då räknas det som nonchalans och det är oacceptabelt!

Ponera att du själv flyttar utomlands - tänker du lära dig deras språk för att kunna kommunicera, handla, skaffa vänner? Jag anser visst att det är viktigt att hålla på sitt ursprung om det är ett man är stolt över och känner en tillhörighet inför. Men det får ju inte komma mellan det liv man planerar att leva framöver

Hej igen,

Hur fick du in storkar i det hela? Var det ditt sätt att berika debatten eller? Visst, olika undersökningar är av varierande kvalité osv men de ger ändå oftast en ledtråd… annars kan vi underkänna hela den vetenskapliga världen, eller hur? Iaf när det passar oss... Om du ska nonchalera vetenskapliga undersökningar och jämföra dem med löjliga sådana kan vi lägga av med diskussionen direkt. Du kan då påstå vad du vill och jag säger bara ta dig i brasan då du säger tack det samma. Inte så smart eller?

Jepp, jag har både bott och vet hur det låter i invandrartäta bostadsområden (Landskrona, jag har även varit i Rosengård) och vet du vad som slår mig? Att de flesta kan prata svenska! Tänkt dig, du går i en klass som har 90% invandrare, bor i ett område med samma procentsatts och umgås mest med andra invandrare – för att det finns inga alternativ, och ändå pratar de flesta invandrarungar svenska när du frågar dem. Möjligtvis är det inte prefekt svenska men å andra sidan är det inte helt ovanligt att ”riktiga” svenskar inte heller kan sitt språk perfekt.

Majoriteten av invandrare i Sverige både vill och lär sig prata svenska eftersom majoriteten vill leva och arbeta i landet, göra rätt för sig. Det finns undantag, självklart, och det är undantaget som ofta media och andra åsiktsgrupper tar upp när de pratar om invandrare. T ex som du gör nu. Du pratar om din pappa som kom till Sverige, låt mig gissa på 70- eller 80-talet, som arbetskraftsinvandrare (?). Han fick ett jobb rätt så snabbt och på så sätt uppmuntran att lära sig svenska snabbt (?). Han bodde inte i dagens invandrarområden, inte lika extrema iaf eftersom de inte fanns i samma höga grad då och m a o hade han en större möjlighet att träffa andra svenskar. Vad jag menar och som jag har nämnt i min tidigare kommentar är att det finns ingen bättre sätt att lära sig svenska än när man umgås med andra svenskar – genom arbete eller skola. Om man inte får arbete och hör bara en svensk prata bara några timmar på komvux så blir svenskakunskaperna därefter. Många av mina kompisar kommer t ex inte ihåg från sin skolfranska de en gång pluggade. Att invandrare pratar sitt modersmål när de träffas är inte konstigare än att svenskar pratar svenska när de träffas utomlands: Det är lättare, man känner en säkerhet och tillhörighet. Inte ens unga svenskar som åker utomlands för att plugga språk kan stå emot frestelsen när de träffar andra svenskar – det sämsta man kan göra är att åka utomlands i grupp, tro mig. Då pratar man bara svenska och det högt för att alla andra ska höra. Det är ett stort dilemma på samma sätt som ägget och hönan; hur ska man anställa en invandrare som inte kan svenska samtidigt som man vet att om man inte gör det så lär han/hon sig inte svenska i tillräckligt hög grad för att kunna få jobbet? Å andra sidan, finns det vilja och behov verkar inte ens språket vara ett hinder: I Göteborg har man rekryterat polska läkare som har fått gå en intensiv grundkurs i svenska först för att sedan börja arbeta.

Den här diskussionen började med att du, så tolkade jag det som iaf, tyckte att hemspråksundervisning var fel. Jag tycker att det är tvärtom. Det stärker en ung invandrares chanser för att assimileras och lyckas i det svenska samhället. Kan du ditt modersmål ökar dina chanser för att lära dig ett nytt språk (även om du drar in storkar) samtidigt som du skiljer dig från mängden i din CV. Tror du inte mig kan du ringa till några personalansvariga på de större internationella företagen. Att kunna ett extra språk är aldrig en nackdel, tvärtom. Sedan under diskussionen har du försökt att få det att låta som om den stora majoriteten av dagens invandrare inte vill lära sig svenska. Jag anser att det är tvärtom. Det är en liten minoritet som inte vill det. Samtidigt drar du alla invandrare över en kant vilket är att göra lätt för sig. Att t ex komma från Tyskland, USA eller England är inte samma sak som att komma från Polen, Turkiet eller ett land i Afrika. Svenskar ser olika på olika grupper av invandrare. På mitt arbete anställdes en kille från Irland som knappt kunde ett ord svenska. Jag är mycket tveksam till att t ex en ryss hade fått samma möjlighet. En invandare som har sökt 250 jobb och får höra ”din j-vla svartskalle” ett par gånger på stan kanske inte precis känner uppmuntran att lära sig svenska. Dumt kan tyckas eftersom hans eller hennes chanser blir ännu mindre men om svenskar blir utbrända på jobbet varför en invandrare inte skall bli det och strunta i allt. Att bara återvända är kanske, av förklarliga grunder, inte en lösning men även här är hemspråksundervisningen bra för dem som en dag återvänder. Ta t ex alla barn som bor i Sverige i många år för att sedan utvisas tillsammans med sina familjer. Det roliga, eller rättare sagt det sorliga, är att just dessa brukar både kunna bra svenska (ibland bättre än modersmålet), har svenska klasskompisar och deras familjer är assimilerade.

Grundbulten är; komplexa ämnen har ofta komplexa svar, inte som du försöker få det till. Att ämnet är komplext betyder inte att du inte ska försöka förklara det för din dotter – underskatta aldrig barn, de är smartare än man tror. Nästa gång kan hon ju fråga den andra tjejen om varför hon inte pratar svenska (så mycket svenska kan den andra nog för att svara). I värsta fall kan hon lära den andra tjejen lite svenska och på köpet få en lektion i ett annat språk! Snacka om att slå två flugor i en smäll… eller dra ditt strå till stacken och bjud hem invandrartjejerna på tårta? Då uppmuntrar du verkligen dem att lära sig svenska!

Jag nonchalerar absolut inte vetenskapliga undersökningar, tvärtom! Däremot är jag fullt medveten om att det alltid finns två sidor av ett resultat och att du mycket väl kan styra det till din egen fördel - därför är ifrågasättandet av publicerad fakta är nödvändigt.

Visst är det undantagen man fokuserar på i debatter som denna; övriga individer har ju lyckats. En tjänsteman på Exportrådet klarar sig i samhället på egen hand, det är killen på Lernia om vi ska hjälpa. Det gör vi genom att försöka förstå hans situation, men det är ett givande och tagande. Båda parter måste förstå vikten av varandra och respektera varandras likheter och olikheter - respekt är otroligt sällsynt idag inte minst i Göteborg där man importerar lärare när en hel yrkeskår finns tillgänglig på hemmaplan, vad är det för signaler man sänder ut?

Att hänvisa till min och dina vänners bortglömda skolfranska känns som ett fattigt argument som dessutom ger dig ett baklängesmål. Om vi hade haft ett intresse eller ett behov av att prata franska hade vi givetvis fortsatt. Men i vårt vardagsliv behövs inte franska eftersom vi bor i Sverige och inte har kontakt med Frankrike privat eller i affärslivet. Bor man i Sverige måste det ju finnas ett intresse för svenskan - vad gör man annars här? Och utan att gå närmare in på pappa så träffade denne ensamvarg en Landskronatjej, gifte sig och flyttade hit och skapade sig ett erkänt namn som egen företagare. Han insåg att svenskan var en förutsättning att lyckas.

Vi har kommit lite bort från själva ämnet nämligen hemspråk. Jag uppmuntrar gärna flerspråkighet men undrar om den utbredda hemspråksundervisningen är rätt väg att slussa in dagens andragenerationsinvandrare i det svenska samhället - jag är av den personliga åsikten att vi gör alla en otjänst att schemalägga hemspråk. Vill man upprätthålla ett annat modersmål, gärna men utanför skoltid och med privata medel!

Som fotnot: Jag underskattar aldrig min dotter - lär mig något nytt av henne varje dag. Denna dagen lärde jag mig att hon är mogen att identifiera ett problem på egen hand och kom till sin pappa för ett svar och en diskussion. Mellan dig och mig så fick hon ett alldeles perfekt svar för en sexåring som ska lära sig respektera andra människor framöver i livet - oroa dig inte ett spår. Men det svaret hade aldrig gett en reaktion i en blogg som hårddrar, generaliserar och skapar lite debatt framför monitorerna..

Ok, låt oss komma till ämnet; har du läst hela min text eller väljer du ut delar som du kan svara på? Jag anser att hemspråksundervisning är något som både individen, invandrarbarnet, och samhället i övrigt har nytta av. Anledningar? Se tidigare inlägg från min sida.

För att inte skriva spaltmeter av text igen:

1.   Anser du att de undersökningar som har gjort angående ett barn språkutveckling inte stämmer och är bara ett försök av mig att vinkla debatten? Ifrågasätta ska man men då ska man komma med genomtänkta anledningar, inte bara för att det inte passar ens tes.
2.   Enligt dig, är det ett undantag eller en majoritet av invandare som inte vill lära sig svenska?

Ett ja eller nej i första frågan räcker och i den andra räcker det med att du väljer ett av alternativen, tack.

Min tidigare insändare handlade mycket om respekt, vilket jag anser inte bara ska utgå från invandrare: Du ska kunna få arbete i Sverige även om du har ett konstigt namn men har en examen från Chalmers. Du ska inte heller få allt skit på dig och höra att det är ditt fel bara för att det går dåligt för Sverige al a judar på tidigt 1900-tal. Sverige ska också känna tacksamhet att många invandrare (dem som kan välja land iaf) väljer Sverige. Landet berikas inte bara kulturellt men även samhällsekonomiskt. Här rekommenderar jag dig att läsa lite texter av Florida (han kommer för övrigt till Sverige snart) om talanger, teknologier och tolerans.

Importen av lärare i Göteborg har jag inte hört om, bara av mig tidigare nämnda läkarimporten. Följaktligen finns det behov för fler läkare annars hade detta ju inte blivit accepterat.

Med skolfranskan menade jag exakt det du säger: Om man inte har nytta av ett språk så lär man sig det inte. Jag gav bra exempel när en invandrare kan känna att han eller hon inte har nytta av svenskan i mitt tidigare inlägg och det är när individen i fråga inte tillåts komma in i det svenska samhället. Definitivt en björntjänst som invandraren gör sig själv eftersom det förvärrar saker och ting ännu ett steg men om man vill komma fram till en lösning ska man försöka finna svar på detta ologiska beteende, och inte köra men någon slag tacksamhetsskuld eller ”vad gör man annars i Sverige”-förklaring. Det är att förenkla komplexa ting lite väl mycket.

Jag anser att man ska reagera när man hör/läser rena fördomar eller osanningar och det finner jag i din senaste text, särskilt om man tittar på dina sökord du har valt till texten. Varifrån kommer ”ignorans” och ”illviljamotassimilering”? Skrämmande att du tar till sådana ord med tanke på din egen text.

Det vi direkt kan konstatera är att vi innehar två ytterlighetspositioner när det gäller hemspråksundervisning och på den biten lär vi aldrig att ens komma inärheten av överens. Men det är skönt att man tillåts ha olika åsikter. Vidare tycker jag det är kaxigt skönt att komma och kräva svar i en bloggkommentar:

1) Jag hävdar bestämt att beroende på selektion av undersökningsgrupp och underliggande motiv kan man styra en undersökning åt precis det håll man vill

2) Jag vill, längst in i hjärtat, tro att de invandrare som planerar att stanna i Sverige inser hur viktigt det är att lära sig språket. Men efter att ha suttit i aktivitetsgarantin, rört mig bland folk av många nationaliteter, jobbat med så otroligt många olika människor med olika ursprung, tankar, traditioner så vet jag att det finns stora klickar som skiter att lära sig svenska. Jag hoppas de är i minoritet men ibland undrar man..

Ja, jag försöker kanske förenkla saker och ting ibland. Ett enkelt budskap är lättare att ta till sig eller stöta ifrån sig eller än bättre - läsa och bilda sig en egen uppfattning! Vi lever i en komplex tid med mycket att ta ställning för och emot och i detta fall vore det kul att kunna sluta upp under uppmaningen att: lär du dig svenska ökar dina chanser att bli en del av det svenska samhället, något som du skrämmande nog verkar ta avstånd från!

Med tanke på dina svar och kritik anar jag att du brinner mycket för denna frågan - alternativt är en castingansvarig från Toppkandidaterna; så gör du övertrampet att anklaga mig för osanningar och fördomar.

Osanningar? Det beror väl på vilken verklighet man väljer att tro på? Vad är rätt och fel och vad gör din sanning mer trovärdig än min?

När det gäller fördomar så är jag hysteriskt skyldig! Det finns ingen människa som inte har fördomar och om du tror att detta är den enda så kan du ju bläddra både fram och tillbaka i denna blogg. Skillnaden är att leva fördomsfullt eller att ha distans till sina fördomar. Jag har distans samtidigt som jag biter ifrån rejält och måhända generaliserar ibland. Men finns det hjärta i åsikterna, det finns det en vilja att förändra och förbättra; en vilja att hjälpa och en ironisk touch blandat med ett starkt samhällsengagemang. Allt du kommer med är paragrafer och drömmar om en samhällsutopi så långt från 2006 års invandrargetton det går att komma.

Tycker du det är jobbigt med att få svara på direkta frågor eftersom du inte ens svarar på mina två utan försöker slingra dig? Besök gärna en barnläkare eller lärare och fråga angående språkutveckling, eller tror du inte dem heller? Jag tror i och för sig att inga argument eller bevis kommer att hjälpa – du har helt enkelt bestämt dig och med dårens envishet avfärdar allt annat. Kom ihåg att det var du (möjligen var det bara en retorisk fråga) som frågade vad man kan svara en 6-åring. På fråga två ville jag inte veta dina förhoppningar eller dina erfarenheter utan ett kort svar. Kan det vara så att du även har misstolkat din dotters frågor med tanke på dina svårigheter att svara på mina?

Hur som helst så anser jag att du tillhör minoriteten som har mer fördomar än majoriteten (jag vet alla har fördomar men som sagt, du har fler än de flesta). Ditt sätt att argumentera och slå ifrån dig tyder på att dina kunskaper i ämnet hemspråksundervisningens för- och nackdelar är ringa. Sedan har du faktiskt varken hjärta eller hjärna i dina åsiktsförklaringar utan snarare en enkelhet som förmodligen är en följd av brist på empati och oförståelse för människor olika villkor och livssituationer. Det kallar du felaktigt för distans och beror nog på att du har för höga tankar om dig själv.

Tillsist, lycka till med din blogg.

Vem är det nu som sjunker lågt och anklagar mig för fanatism? Jag har en annan åsikt och står rakryggat för den och då lider jag av en dåres envishet? Borde jag omvärdera mina erfarenheter och kunskaper bara för att du tycker det för rätta mig om jag har fel - några konkreta bevis har du inte presenterat för mig.

Vad är det egentligen som gör dig till en bättre och mindre fördomsfull människa? Du klagar på en enkelhet - samma enkelhet besitter ju du när din väg och dina undersökningar och paragrafer är de enda rätta - det är kanske snarare så att vi är lika fel på det båda två? Men i en argumentation mellan parter finns ingen vinnare sinsemellan, det är åhörarna som väljer en vinnare. När du målar ut mig som empatilös och oförstående mot mina medmänniskor för att jag tycker annorlunda än dig visar det ett tydligt tecken på omognad och konflikträdsla.

Men känn dig fri att inte kommentera. Förstår du, jag har aldrig räknat med att kunna omvända dig i frågan om hemspråkets vara eller inte vara utan tyckte det var trevligt med ett konstruktivt meningsutbyte. Gränsen går vid personliga påhopp, något jag inte tolererar. Du vet inte ett skit om mig, mina livsvillkor och villkor - ej heller mina vänners, nya gamla och kommande och har ingen som helst rätt att kalla mig empatilös. Tolka mig gärna, kommentera och tyck til men spara påhoppen, det är för jävla billigt, tillochmed för dig!

Jag tackar för dina hycklande lyckönskningar som ytterligare minskar din trovärdighet. Samtidigt måste jag erkänna att jag tagit till mig en av dina första åsikter - kunskapen om att "Man vet aldrig vilka puckon man träffar på!"

oj ngn måste ha prickat rätt

Hej igen,

Visst du kan kalla det för personligt påhopp. Jag bara beskrev hur jag uppfattade dig och tro det eller ej men det går att dra vissa slutsatser efter att man har läst dina svar. Du kan göra samma sak, kanske jag lär mig något jag med.

Med ”dårens envishet” menade jag att du negligerar allmänt accepterade forskningsresultat inom språkutveckling (att kan man ett språk bra lär man sig ett nytt lättare). Nonchalerar du medicinsk forskning på samma sätt? Att bara säga att allt kan vinklas räcker inte ens som argument i en debatt i en studentkorridor. Du verkar på något sätt se hemspråksundervisning som direkt motsägelsefullt mot viljan att lära sig svenska. Fördomsfullt, anser jag. Av dig valda sökord tolkar jag också som tecken på fördomsfullhet (med tanke på texten och vad den beskriver). Säg så här; du kunde ha valt bättre ord. Jag påstår ingenstans att jag är mindre fördomsfull än du förutom att du är överlag mer fördomsfull än andra jag har träffat. Brist på empati? Definitivt med tanke på att du inte verkar acceptera att det finns situationer där invandrare inte känner nyttan av att lära sig svenska. Samma sak gäller hemspråksundervisning. Tänk själv: Din dotter emigrerar och efter många år upptäcker du att dina barnbarn inte kan kommunicera med dig. Kanske hemspråksundervisningen inte var en dålig idé ändå… När du skriver att jag är omogen eller konflikträdd kan jag möjligen acceptera det första, det är en tolkningsfråga i alla fall, men absolut inte det andra. Hade jag haft rädsla för konflikter hade jag aldrig argumenterat med dig. Men det är ok att du tycker så.

Jag räknade inte heller med att förändra din syn, det gick snabbt upp för mig också, men om jag bara kanske fick dig att tänka efter så var det för mig värt tiden jag lade ner här. Du har rätt angående att jag inte vet ett skit om dina villkor och liknande eller dina vänner – det påstår jag inte heller göra, särskilt dina vänner har jag inte skrivit något om alls (var får du allt ifrån?), men jag kan dra visa slutsatser efter att ha läst dina texter och svar.

Jag står kvar vid att du har för höga tankar om dig själv. Beskrivning av din blogg räcker nästan för att dra den slutsatsen: ”inse att et enda som kommer ge er lycka är att tro på er själva, lyssna och ta intryck av mig.” Är det inte upp till var och en att bestämma? Först trodde jag att det var ironi och i och med att jag tycker om ironi och svart humor gick jag in på din blogg. När du skriver meningar som t ex ”Men finns det hjärta i åsikter…” måste jag ändå kunna reagera att jag inte håller med dig: Jag anser inte att det finns något hjärta i dina åsikter och ingen hjärna heller eftersom de är för mig inte särskilt genomtänkta och baseras uteslutande på dina erfarenheter.

Du påstår ju saker om dig själv till höger och vänster, hurdan du är, hur du skriver och då får jag väl påtala att jag inte håller med dig. Svårare än så är det inte. Skillnaden är att jag inte kallar dig för pucko som du så fyndigt gör (ironi). Visst, jag var hård mot dig men gör det mig till ett pucko per automatik? Du har dock rätt, jag kanske gick för långt. Egentligen borde jag ha slutat långt innan men jag reagerade när du påstår att jag använder mig av paragrafer och drömmar. Vilka paragrafer? Har jag nämnt dem någonstans i texten eller syftas det till språkutvecklingen? Var lite tydligare då. Finns inget värre än att någon skriver något ur luften och påstår att man själv skrev det. Drömmar? Som du själv skriver eller i alla fall menar så har vi alla olika referenser och verklighetsuppfattningar. I mitt tycke var du mycket nedvärderande där.

Mina lyckönskningar var faktiskt ärliga; ju bättre din blogg blir ju fler människor kommer att läsa den, olika människor, olika åsikter och desto mer återkoppling får du… och kanske, kanske en dag ändrar dig angående t ex hemspråksundervisning.

Tillsist, konklusionerna ovan har jag kommit fram till efter att läst dina svar. På inget sätt var det menat att det beskriver hela din personlighet, även om det har kunnat tolkas så. Om jag har fel gör det mig bara till vinnare (hoppas att du förstår vad jag menar). Trots vår hätska debatt tar jag mig friheten att fortsätta läsa din blogg. Du har några smarta inlägg, inte alla, somliga är t o m riktigt pinsamma, men några är riktigt tänkvärda. Och ja, jag är helt ärlig. Ingen är helt perfekt.

Vidde !! Är Airbagz en kninna så är hon som gjord för dig !