Vidde | inspiration through creation

Ringde min Gaebs när jag satt på tåget.. hon hade praktiserat som orolig tonårsmamma, suttit uppe och väntat på sin 30+ väninna som gjort Stockholm utan att höra av sig.. se där ja! Ska bli otroligt kul att komma upp och träffa Gaebs nästa vecka, lite pirrskrajset dock.. Hon förväntar sig dock att jag ringer henne i fyllan och villan inatt, ska hem till chefen på lite party.. Vidde säger aldrig "LOVAR" om jag inte är 100 på att jag just kan lova. För även om tanken finns att ringa så kan det vara så att man i fyllan och villan missar något.. och jag vet..
 
att om det nu är så att jag och Gaebs gifter oss och om 50 år har ett gräl eftersom jag i en senildement dimma som 79åring glömt att ta ut räkskalen från gårdagskvällen [stor risk eftersom hon inte gillar skaldjur/fisk] så kommer jag att få höra "Vidde du bara lovar och lovar och håller aldrig - precis som den gången 2006 när du lovade att ringa på kvällen."

Varför är kvinnor så långsinta? "Är vi långsinta eller har vi bra minne?" kontrade Gaebs. Det ena är en förutsättning för det andra tyckte jag och ville försynt framhäva att det är väl bättre att vara ärlig mot varandra; jag ljuger ju inte när jag säger att jag ska försöka ringa - jag levererar sanningen, men då är tydligen inte det bra heller! hur ska ni ha det?

Tänk om det dessutom vore tvärtom - att ni kvinnor lovar något och sen inte håller det och vi män påpekar det. Då ska vi ha överseende med det eftersom ni är "ingen maskin, jag är kvinna" alternativt att ni drar en ramsa om patriarkets förtryck av kvinnor genom årtusenden.. nå - vem förtrycker vem, och vilket av könen av generellt sett svårast att få sanningen levererad till sig om sanningen inte riktigt motsvarar förväntningarna?